Tjänstledighet – Guide till regler och rättigheter

Har du funderat på att ta tjänstledigt för att starta eget företag? Vad säger lagen egentligen om att stanna hemma med sin sjuka mamma? Vad är permission? Området tjänstledighet kan vara minst sagt rörigt. Vi har gått igenom lagar, regler och kollektivavtal och skapat en överblickbar guide.

Om det är något de flesta av oss som arbetar älskar, är det att vara lediga. Jobbet får gärna vara inspirerande och kul, men efterlängtad ledighet smäller högt från Kiruna till Smygehuk. Den ledighet alla har, är semester. De allra flesta i Sverige har rätt till tjugofem semesterdagar per år enligt lag (vissa fler, beroende på kollektivavtal och annat).

Sen blir det knepigare. Utöver de härliga semesterveckorna har vi också rätt att ta ut en annan typ av ledighet, nämligen tjänstledigt (vilket i folkmun oftast bara kallas ”att ta ledigt”, förvirrande bara det!). Om du har försökt hitta information om att ta tjänstledigt har du förmodligen också märkt att reglerna kring det kan kännas minst sagt luddiga. Sagt och gjort: i den här guiden reder vi ut dem åt dig genom att förklara vad som gäller före, under och efter tjänstledighet och permission.

1. Vad kan du ta tjänstledigt för?

Innan du ska ansöka om tjänstledigt finns det några saker att tänka på. Beroende på vad du vill ta ledigt för kan du nämligen ställa olika krav på arbetsgivaren. Det går att kategorisera tjänstledighet i tre grupper: rätt att få ledigt enligt lagen, rätt att få ledigt enligt kollektivavtal och andra typer av ledighet.

Vad säger lagen om tjänstledighet?

Det finns tillfällen när arbetsgivaren måste bevilja din tjänstledighet eftersom lagen säger det. Arbetsgivaren får inte säga upp dig på grund av att du vill ansöka om ledighet.

Du har rätt att få ledigt om:

  • Du ska vara föräldraledig (i egenskap av förälder, vårdnadshavare eller fosterförälder). Om du är gift med en person som har barn har du också rätt att vara föräldraledig, under förutsättning att ni bor tillsammans. Inom lagen för föräldraledighet finns det en del olika villkor, läs mer om dem på riksdagens hemsida och hos Försäkringskassan.
  • Du ska prova ett nytt jobb, men bara om anledningen till att byta jobb är att du har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i minst 90 dagar på ditt ordinarie jobb.
  • Du behöver vårda en närstående som är sjuk.
  • Någon i din familj drabbas av en sjukdom eller olycka, och det är nödvändigt för den personen att du är där.
  • Du vill starta eget företag. Din verksamhet får dock inte konkurrera med din arbetsgivares verksamhet och i de flesta fall ska du ansöka om ledighet minst tre månader i förväg. Vi har tidigare skrivit om bisysslor i artikeln ”Är ditt fritidsintresse en bisyssla?”.

Har du koll på de ovanstående reglerna så har du koll på det viktigaste. Såklart kan det finnas fler detaljer eller undantag för de olika lagarna, om du vill du läsa mer om dem kan du göra det på Riksdagens hemsida.

Vad säger kollektivavtalen om tjänstledighet och permission?

Du kan ha rätt att ta tjänstledigt tack vare ditt kollektivavtal. I kollektivavtalet finns dels olika regler för sådant som inte tas upp av lagen, och dels anpassningar och tillägg till lagarna, som till exempel hur långt i förväg eller tätt inpå du kan ansöka om ledighet. Tack vare kollektivavtalen är det dessutom ibland möjligt att få permission, det vill säga betald tjänstledighet, för enstaka dagar eller tillfällen när du vill vara ledig. Oftast handlar det om att ta ledigt en del av en dag.

Några vanliga tillfällen där permission kan beviljas är:

Då har du rätt att vara ledig.

Andra typer av ledighet?

De typer av ledighet som inte tas upp varken i lagen eller i kollektivavtalen har arbetsgivaren ingen skyldighet att godkänna, till exempel om du vill ta ledigt en längre tid för att resa bort. Om du ändå vill försöka ta ledigt finns det enligt den här artikeln några saker som påverkar dina chanser:

Var ute i god tid. Din arbetsgivare måste kanske hitta en ersättare för dig och om du söker ledigt lång i förväg förbättras arbetsgivarens möjlighet att hinna göra det.

Ha goda argument för din sak. Finns det något som både du och arbetsgivaren vinner på att du reser iväg? Det kan till exempel vara att du får nya kompetenser eller ny motivation på jobbet.

Dessutom kan det påverkas av hur lätt eller svår du är att ersätta på jobbet. Om du ofta har uppgifter som bara du kan lösa och dessutom jobbar på en liten arbetsplats kan det försvåra saken.

2. Vilka rättigheter har du under tjänstledigheten?

Om du av någon anledning inte vill fullfölja ledigheten eller om du vill jobba vid vissa tillfällen under ledigheten finns det särskilda regler för det. Ofta handlar det om studenter som är tjänstlediga för att gå i skolan, men som gärna vill jobba under loven. Även här skiljer det sig lite åt beroende på om ledigheten är lagstadgad eller inte.

Om ledigheten är lagstadgad:

  • Du har rätt att avbryta ledigheten och komma tillbaka till jobbet.
  • Du ska meddela din chef så fort du har bestämt dig för att komma tillbaka, men det är inte säkert att du får börja jobba på en gång. Din arbetsgivare har rätt att skjuta upp datumet för när du kommer tillbaka med upp till 1 månad.
  • Om du fått ledigt för att läsa svenska för invandrare ska arbetsgivaren låta dig komma tillbaka senast 2 veckor efter att du meddelat att du vill börja jobba igen.
  • Om du vill jobba lite då och då under perioden som du är tjänstledig ska du och arbetsgivaren komma överens om du ska få göra det redan innan du påbörjar din ledighet, alternativt följa det som står i kollektivavtalet.

Om ledigheten är enligt kollektivavtalet:

  • Olika kollektivavtal har olika villkor för om och när du får komma tillbaka till jobbet om du avbryter tjänstledigheten. Kontrollera vad som står i ditt kollektivavtal eller vänd dig direkt till fackföreningen om du vill avbryta ledigheten.
  • Du kan ha möjlighet att få jobba då och då, om kollektivavtalet säger det.
  • Rätten att jobba på en annan arbetsplats under tjänstledigheten är ofta reglerad i kollektivavtalet.

Om det inte står något i kollektivavtalet eller om du inte har något kollektivavtal är det bra om du och din chef kommer överens om vad som gäller innan du går på ledighet så att det inte uppstår några problem.

3. Vad händer när du kommer tillbaka från tjänstledigheten?

Tänk dig följande situation när du kommer tillbaka till jobbet: Din chef kallar in dig på kontoret redan första dagen tillbaka – någon måste sägas upp från företaget. De har valt dig, med motiveringen att ”du har ju varit tjänstledig länge nu, så du verkar ju ändå inte så jätteintresserad av det här jobbet. Nu får du ju dessutom mer ledig tid!”

Får det verkligen gå till så?

Nej. Du får inte bli uppsagd enbart för att du har varit tjänstledig. Inte heller får företaget dra in några anställningsförmåner eller försämra anställningsvillkoren bara för att du har varit ledig. I vissa fall kan företaget ha rätt att omplacera dig, men bara om det är nödvändigt efter ledigheten och om omplaceringen kan göras inom ramen för ditt anställningsavtal. Du kan med andra ord inte tvingas till att koka kaffe och tömma papperskorgar hela dagarna efter att ha varit tjänstledig, om det inte är det du blev anställd för att göra från början.

Vill du veta mer?

Förhoppningsvis har du nu fått en överblick över när du har rätt att vara ledig, men om du vill läsa mer om till exempel vilka villkor som finns för de olika lagarna kan du läsa dem på Riksdagens hemsida. Om du har en specifik fråga om tjänstledighet kan du ställa den till experterna på Arbetsrättsjouren. Går du i ledighetstankar ännu mer nu än innan du började läsa? Ofta är den allra bästa lösningen att kommunicera med din chef, samt att vara tydlig med varför du vill vara ledig.

En bra idé för din arbetsplats, som du kan genomföra eller föreslå till närmsta chef, är att införa eller se över er ledighetspolicy, i syfte att få bort alla oklarheter.

Prova AM System

Involvera fler i kvalitetsarbetet med AM Systems plattform för ledningssystem. Du provar vår tjänst gratis i 30 dagar.

Prova AM System 30 dagar

Din data, ditt val

AM System sparar ingen data om hur du navigerar på vår webbplats. Vi behöver dock spara cookies för att vissa sidor ska fungera. Datan är alltid anonym, och vi sparar så lite vi kan.

Jag förstår
Mer information